Jaha.. första inlägget... :)
Ska bara säga det att jag kommer inte lägga upp nåra bilder eller säga vad jag heter, var jag kommer ifrån, ska försöka vara så anonym som möjligt pga mina skäl.
Än så länge.. Mitt liv är i kaos.. Vet att många klagar men jag lever fortfarande under mitt ex våld, bara för att vi barn tillsammans.

Allt kommer uppdateras efter hand, om jag skulle skriva allt idag, nu så skulle ni tröttna på att läsa!!! Och dessutom orkar jag inte skriva allt i ett inlägg :)

Idag mår jag väldigt dåligt psykiskt! Jag vågar inte vara själv, vågar inte träffa folk, jag skäms, får panikångest attacker o dom e inte att leka med.. Jag tror att jag ska dö varenda gång... Vill inte ha sympati!!!!!
Detta beror på att jag har levt under barnens pappa våld i så många år och ändå har vi inte bott ihop sen 2001, det är 10 år idag.
Tro mig , har haft med myndigheter att göra i alla dessa år, det har kommit fram saker som inte borde finnas men va hjälper det??? Vet inte hur många utredningar socialen och familjerätten har gjort, vet inte hur många polisanmälningar det finns med bevis... Och ändå sitter jag i samma skit än idag, han blev dömd för misshandel, olaga hot och kvinnofridskränkning för nåra års sen på mig och han blev dömd för misshandel på hans ex för nåra månader sen..
Egentligen säger det sig själv hur det ska vara idag men det så är det inte, barnen bor hos honom... Det är andra gången nu.. Han intalar barnen att de har det mycket bättre hos honom, att jag är en dålig mamma som inte tar ansvar, ja den listan kan göras lång och eftersom barnen, framför allt pojken har bevittnat våld sen han var 2 år så vågar han inte säga nåt annat, han håller bara med. Det är oxå nåt som har kommit fram att han vågar inte prata med nån för att pappa får veta. Ett barn ska inte behöva känna så, eller???
Det va en helg barnen hade vart hos sin far, då när de bodde hos mig.. så får jag en massa sms där pappan skrev att barnen hade nåt att säga till mig men det är inte deras ansvar men iaf ... pappan berättade att barnen inte ville bo hos mig, det hade jag ingen aning om så jag frågade barnen för naturligtvis hämtade jag de ändå... Nä det hade dom aldrig sagt utan de ville bara stanna en dag till..
Facebook, de har den sidan men det har vart under förutsättningarna att jag kan ha koll, ha deras lösen så jag kan logga in men samma dag som de åkte hem till sin pappa så bytte de.. Och nyfiken som jag är så tog jag upp det med barnens pappa o då sa han att barnen ville det men det tyckte jag va konstigt eftersom de visste va överrenskommelsen va.. Då fick jag till svar från barnen att det va pappa som ville att de skulle byta för att jag inte skulle komma in på deras konton... HMMM

Det va en tisdag... Deras pappa ringer till mig o anklagar mig för att jag ljuger o att jag inte ska få träffa mina barn...
Julen 2008 när det va växelvis boende, fick jag ett samtal från barnens pappa, du behöver inte hämta barnen från fritids.. Varför??? Då hade han sagt till skolan och socialen att jag var en dålig mamma för att jag inte använde samma lusmedel som han o inte gjort som han hade sagt, då kunde han hålla barnen borta från mig och det fanns ingenting jag kunde göra, ändå fanns det ett domstolsbeslut hur HANS umgänge skulle se ut, pga allt han hade gjort... på 3 veckor fick jag inte träffa mina barn ...
Det är mycket som har hänt mellan all tid som jag skriver om och även nu.. men allt kommer , kanske i en bok så småningom... hahha

Vårt samhälle är så jävla skruvat... familjerätten o socialen säger att det finns till för att barnen ska känna sig trygga .. in my fucking ass att det är så...
om det skulle vara så skulle inte mina barn vara så rädda för sin pappa, han skulle inte ens få umgänge med barnen...

Nu orkar jag inte skriva mer kommer mer imon efter kl 17... hoppas att det finns nån som läser och som känner igen sig...
Finner ni nåt intresse i det jag skriver, skriv en kommentar.. skulle uppskattas jätte mycket

ha en underbar kväll alla glada